Till kunskap

ARTIKEL · FYSTRÄNING

INDIVIDANPASSNING I TRÄNING – SAMMA MÅL BETYDER INTE SAMMA VÄG

Två personer kan ha exakt samma mål utan att behöva exakt samma träningsupplägg.

Två personer kan ha exakt samma mål.

Båda vill bli starkare. Båda vill springa snabbare. Båda vill förbättra sin kondition.

Det betyder ändå inte att de bör träna på exakt samma sätt.

Individanpassning handlar inte om att varje människa behöver ett helt unikt träningssystem. Grundläggande träningsprinciper förändras inte bara för att personen framför oss byts ut.

Det handlar snarare om att förstå hur principerna ska tillämpas i just den situationen.

Vi börjar från olika platser

Tänk två personer som båda vill förbättra sin styrka.

Den ena har tränat strukturerat i tio år.

Den andra började för några månader sedan.

Samma träningsprogram kan ge helt olika effekt för dem.

Deras träningsvana, kapacitet, teknik, tolerans för träningsvolym och behov av återhämtning skiljer sig åt.

Därför behöver vi förstå var personen befinner sig innan vi bestämmer hur vägen framåt ska se ut.

Individanpassning betyder inte att göra allt komplicerat

Det finns en risk att individanpassning framställs som något extremt avancerat.

Att varje träningspass måste baseras på stora mängder data, tester och komplicerade modeller.

Så behöver det inte vara.

För många handlar bra individanpassning om betydligt enklare frågor:

Vad är målet?

Vad klarar personen idag?

Vilken erfarenhet har personen?

Hur ofta kan personen faktiskt träna?

Hur reagerar personen på den träning vi redan gör?

Vad fungerar – och vad fungerar inte?

Bra träningsplanering behöver inte vara komplicerad för att vara genomtänkt.

Ett bra program på papper kan vara fel i verkligheten

Det går att skriva ett träningsprogram som teoretiskt ser perfekt ut.

Men om personen inte kan genomföra det spelar det väldigt liten roll.

Någon kanske bara har möjlighet att träna tre dagar i veckan.

Någon annan tränar redan sin idrott fem gånger i veckan.

En tredje har ett fysiskt arbete och kommer till gymmet med helt andra förutsättningar än en person som har suttit vid ett skrivbord hela dagen.

Programmet måste fungera i den verklighet där det ska användas.

Responsen ger oss ny information

Vi kan aldrig veta exakt hur någon kommer reagera på ett träningsupplägg innan vi har provat det.

Därför bör träningsplanering inte ses som ett beslut vi fattar en gång.

Vi väljer ett upplägg utifrån den information vi har.

Sedan följer vi vad som händer.

Utvecklas prestationen?

Kan personen genomföra passen med tillräcklig kvalitet?

Hur upplevs belastningen?

Fungerar återhämtningen?

När vi får ny information kan vi fatta ett bättre beslut inför nästa period.

Det gör individanpassning till en pågående process snarare än ett färdigt program.

Alla variationer är inte viktiga

Samtidigt behöver vi inte förändra träningen varje gång något känns annorlunda.

Variation från dag till dag är normalt.

Ett sämre träningspass betyder inte automatiskt att programmet måste göras om.

Därför handlar bra monitorering också om att kunna skilja mellan tillfälliga variationer och mönster som faktiskt kräver en förändring.

Det kräver både kunskap och omdöme.

Principer först – individen därefter

Bra individanpassning innebär därför inte att vi överger grundläggande principer.

Tvärtom.

Ju bättre vi förstår principerna bakom träning, desto lättare blir det att anpassa dem.

Vi behöver förstå vad vi försöker åstadkomma, vilken belastning som krävs och vilka faktorer som påverkar processen.

Sedan kan vi använda den kunskapen i den situation vi faktiskt har framför oss.

Samma mål kan ha flera vägar.

Det viktiga är att förstå varför vi väljer den väg vi gör.

Fördjupa din kunskap

Vill du fördjupa dig inom fysisk prestation?

I Certifierad Fystränare arbetar vi vidare med bland annat belastning, återhämtning, fystester, individualisering, styrka, power och snabbhet.